Så hände det som inte fick hända...

Har fått många påtryckningar om att uppdatera bloggen (du är inte ensam Ingrid;-)), men motivationen har inte varit på topp här hemma.
... Risk har röntgats. Å ja det är bara att konstatera att statestiken inte alltid har rätt... Barvatorps har landets bästa % på HD och ED fria hundar. Mindre än 10 % fel.
Men Risk har CC på höften och lindriga pålagringar på armbågarna... (Det handlade inte om någon slapp led)
Varken veterinären eller Daniels chef anser därmed att det är lämpligt att han ska tas i tjänst. Vad jag förstår så är det inte så faligt med en C höft. Det är armbågarna som man oroar sig för. I och med att Daniel redan har en väl fungerande tjänstehund så måste en eventuell ersättare verkligen ha rätt förutsättningar.

Alla ni som känner Daniel vet vad han känner för Risk. Även om han har fått hundar "utdömda" tidigare så har han aldrig varit såhär knäckt. Vet ärligt talat inte hur många fler bakslag hussehjärtat pallar med...

Nu är vi tillbaka på ruta 1 igen och det är klart att det känns fördjävligt för oss allihop :-(. Måste ändå rikta ett stort Tack till "kennelmamma och kennelpappa" på Barvatorps kennel som stöttat till 100%. Vi vet att ni är lika deppiga som oss.

Nu ska vi lägga allt focus på att försöka hitta bästa tänkbara hem till Risk. Det finns trots allt många tävlingshundar som kan leva ett aktivt liv med lindrig HD/ED. Dom som sett Risk in action anser att han har fina kvaliteér för att bli en riktigt bra tävlingshund.
Vi har en kille som ev är intresserad, men tar tacksamt emot fler tips på tänkbara hem till vår lilla pudding!

Barvatorp har fått hem en 10 månaders hane på retur. Planen är nu att så fort Risk flyttar så tar vi hem Sparco på prov. Daniel vill ju gärna ha en hane... så jakten på den egna hunden fortsätter.

Nu håller vi alla tummar för att Risks bror River får fina röntgen resultat nästa vecka. Systern Röja är redan röntgad, där vart det A och UA.

Fortsättning lär följa...


Våran underbara tokpelle!

//A

Vad sägs om att damma av bloggen....

... ja varför inte ;-)

Jag är så nöjd att det finns fler som faktist är ännu sämre än jag på att uppdatera sina bloggar, typ Frida med Best.
De där tvåbenta hulliganerna tar sin tid och nu när jag jobbar heltid så somnar jag allt som oftast på soffan efter att jag har nattat barnen. Så min tid framför datorn är i det närmaste obefintlig. Som tur är har jag ju min lilla Iphone så jag kan ligga i soffan och mini surfa (innan jag somnar) så jag har lite koll på vad som händer där ute i cyper hund världen...

Ja det har ju hänt lite sedan sist...
Polishunds SM började så bra inte vad beträffar vädret men Accsa var en av sex hundar som hade fullt på platsliggningen.
Det var inte så många som reste sig och gick uten dom flästa drog sig upp i nån typ av halvsittande ställning (det var ju som sagt rejält blött på backen) det var väl för att undvika att få "russin mage" ;-).

Sedan var det dags för spår dagen därpå.
Redan när Daniel tog fram spår selen fick han en konstig känsla av att Accsa inte kändes riktigt "på".
Hon tog upptaget helt ok men hade aldrig det där draget som hon normalt har... inga apporter dök upp och inget slut heller. Daniel förstod ingenting!!
Han såg helt uppgiven ut när dom kom tillbaka. Han sa att detta var en känsla som han aldrig haft tidigare, han kan inte förklara vad som hände.
Vi spekulerade om det kunde bero på hennes skumma löp som varat i 5 veckor (normalt löper hon 4). Det slutade bara 4 dagar innan SM. Istället för att få en tunn blödning efter höglöpet så hade hon en brun koagulerad tjock flytning ända till slutet och höglöpet var inte heller som det brukar. Vi har givetvis kollat upp henne hos veterinär, men allt såg normalt ut.
Och under alla träningar innan SM hade hon gått som vanligt. Andra mer rutinerade hundförare tröstade med att ibland skiter det sig, så enkelt är det. Å det är ju inga maskiner vi håller på med. Men det var som Daniel sa att var det något som han var säker på innan han åkte ner på SM så var det att spåret skulle gå riktigt bra. För normalt går hon som en "maskin"... Vi kommer aldrig få veta, men ibland önskar man att hundar kunde prata..
Egentligen tog SM slut redan där för Daniel... Han försökte ladda om till lydnaden och försöka tänka bort spåret, men hela känslan var borta. Han kom in på lydnaden och gjorde en fin linförighet och fick nior i betyg, efter det vart det framförgående och på tillbakavägen vindar Accsa in mig som står inne bland publiken hon drog iväg snett och rakt ut mot mig, betg 0.... ja den lilla omladdning Daniel hade förmått sig till kan man väl säga försvann då och resten av lydnaden var väl inte riktigt deras bästa om man säger så...
Uppletet var en av dom värsta tänkbara rutor. Det var ett idrottsområde där SMet hölls och uppletanderutan var i hoppbackarnas underbackar... Strax nedanför uthoppet var rutans bortre avgränsning. Många hundar trodde att det var människor dom skulle leta efter och la sig inte riktigt i rätt fack. I kombination med det "härliga vädret" så var det inte många som fick betyg på uppletet. Daniel skickade Accsa ett par gånger sedan bröt han.

 
På bilden är det Susanna och Bosco som kör uppletande. Bosco jobbade bra i detta "hundväder" med dom fick tyvärr inga poäng med sig. Men dom hade gjort en riktigt bra tävling trots detta, så det räckte till en finfin tredje plats. Super Grattis Susanna, det var så kul att följa er genom tävlingen!!


När vi kom hem efter SM berättade Daniels mamma Gunilla (hon hade bott hemma hos oss och passat barnen) att Emil varit lite "låg" under helgen. Gunilla åkte hem på måndagen och under tisdag förmiddag när Daniel är på stan får Emil plötsligt så kraftfull huvudvärk att han bara sjunker ihop på marken och håller sig för huvudet och skriker.
Väl uppe på akuten börjar han kräkas.
Kräkningarna avtar inte och han får inte behålla någon vätska. Huvudvärken ger sig inte heller...
Vi blev inlagda och han fick näringsdropp. Alla typer av prover togs och allt såg bra ut. Han hade ingen feber, sänkan och alla andra prover var perfekta. Dom röntgade även skallen på honom. På onsdagen var han som genom ett trollslag pigg igen... Han har inte klagat någe mer på huvudvärk. Vi vet inte vad vi ska tro, men läkarna gissar att det rört sig om barn migrän.
Det som gör det hela ännu mer konstigt var att fem dagar senare åker våra grannars pojke (Emil och han leker ofta) in akut med ambulans. Exakt samma symptom. Fast han hade feber och sänkan var inte så bra. Samma som med Emil så var allt över på typ två dagar... Ja som sagt vi vet inte vad vi ska tro!
Han är iaf pigg och glad igen så det känns ju skönt!

Så till dagens händelser. Daniel och Accsa har tävlat sök på Falu BK. I vanlig ordning så hade dom jobbat natt och bara sovit två timmar...
Dom har tränat en hel del sök på jobbet dom senaste veckorna och då kändes det naturligt att det blev Daniel som fick tävla. Söket är en så otroligt viktig del i deras arbete så det känns så skönt att dom är ett bra team som fungerar fint ihop. I deras jobb handlar det ju inte om att det är kul om det fungerar utan det måste fungera. Det är ju allt som oftast en fråga om liv eller död när dom får i uppdrag att leta efter försvunna personer.

Lydnaden gick helt ok med det lilla undantaget att Accsa återigen är sugen på att bjuda tävlingsledaren på apporten... verkar ha blivit en liten hang up ;-), så där vart betyget 6,5 i övrigt låg snittet på 8or.
fullt på platsliggning och budföring och hittade alla figgar i söket!
500 poäng, uppflytt och vinst!

Jag har ju tråkat honom lite inför denna tävling att i samtliga tävlingar som jag genomfört (vi har brutit en) med Accsa så har vi stått på pallen... Ska han få låna henne så får han allt se till att visa sig värdig ;-). Tur att han höll måttet, i november blir det dags igen då startar dom i skyddet...

Jag funderar på om jag ska börja ta ut någon form av "hyra" för min lilla pärla...

:-) A