God fortsättning!

Oj oj oj... som om inte Daniels tillstånd var tillräckligt ynkligt med sitt onda ben, så lyckades han även bli ordentligt förkyld dagen innan julafton (Emils dagis baciller)... Ni förstår ju själva "the man flu" , Daniel har inte varit någon lek att ha och göra med.

Som tur var börjar han bli bättre nu, men har istället lyckats smitta både mig och Erik (som bara fått varit fri från senaste förkylningen i några veckor). Så det är snorigt värre här. Som tur är så klarar jag till skillnad från vissa andra av att fungera normalt trots förkylning...

Min plan var att se till att göra iordning ett fint julkort på datorn och maila ut. Men vår dator har åter igen börjat strula och hänga sig lite till som tätt. Det fungerar ok så länge vi inte är ute på internet, men hur kul är det??!!. Så det blir inte så kul att sitta vid datorn, bara korta visiter på några hundbloggar. Daniel har en kollega som ska försöka ställa en diagnos på vår stackars Dator. Men tack alla kära vänner för alla fina julkort vi fått, både på mailen och med "snigel posten".

När vi var i Stockholm förra veckan kändes det som om vi reste tillbaka några månader i tiden, gula löv på träden vissa gräsmattor var fortfarande gröna och ingen snö.
I morse visade vår termometer -14 grader. Passade på att ta med mig kameran när vi var ute och gick med hundarna ...























Nu ska jag och Daniel krypa ner i soffan och titta på Arn som vi har hyrt. Ska dricka lite honungsvatten och försöka kurera mig lite.

:-) A

Hemma igen...

Förra tisdagen när Daniel hade hundträning med jobbet lyckades han få en rejäl munkorgsstöt rakt på lårmuskeln... Detta har resulterat i att jag i snart en vecka har fått stå ut med en mycket handikappad make. Han har aldrig haft så ont i hela sitt liv och att föda barn kommer inte i närheten av den smärta han har från sin "lårkaka".
Vi hade sedan tidigare bestämt med Lennart och Anna att vi skulle komma ner till Stockholm och hälsa på och träna hund. Jag fick köra hela vägen medan Daniel satt bak med barnen och var "döende".
På torsdagen var det hundträning i Tullinge med Lennart och på kvällen bjöds det på god mat hemma hos familjen Larsson/Plensner. Accsa tillbringade kvällen mad att intrigera med Wilse och Abbes favorit leksaker, tur att dom är snälla grabbar och låter henne hållas... Emil var super nöjd eftersom det fanns alla tänkbara tv kanaler en treåring kan önska sig, dessutom är både Anna och Lennart stora favoriter. Han frågar redan om när han kan åka tillbaka och hälsa på igen :-). Vi sov över i deras gästhus och på fredagen var vi till Botkyrka bk och tränade.
Jag har inte kört skydd på väldigt länge. Men bettövningen vi fick av Lennart i somras hade gett resultat. Nu ska vi köra lite andra övningar för att få bättre bett på längre avstånd. Samt få bort tassar i munkorgsarbetet.
Daniel (som mest haltat omkring och grinat) har trots sitt onda ben kunnat köra lite med Exo. Även han känner sig nöjd  och har fått med sig en hel del hem att tänka på...

Vi har också hunnit med att träffa lite släkt och vänner i Stockholm innan vi igår styrde kosan mot först Eskilstuna där vi visade upp Erik för Daniels släktingar.  Sedan körde vi vidare till Kungsör där hämtade vi med oss Daniels farmor hem till oss. Imorgon kommer Daniels mamma, pappa och syster och på julafton kommer även min familj hit. Så nu blir det fullt hus här i ett par dagar!

När vi tog in posten idag hade jag fått en fin julklapp från världens mest omtänksamma kennelmamma. Hon hade gjort en kalender med alla Endurohundar till oss valpköpare, och även ett väldigt snyggt julkort! Tusen tack, ni är så härliga!

God jul!

:-) A

Man tager vad man haver...

... har man inga bebisar i magen får man hålla till godo med den som redan finns i huset.


-mysigt...



-men va nu då...



-har inte din mamma tvättat dig ordentligt...



-gäsp, tröttsamt att vara reservmamma.



-jag tror jag sover lite till...


:-)

Nya tag...

Kändes riktigt tråkigt att det inte fanns några valpar i Accsas mage denna gången... Veterinären konstaterade att Accsa var skendräktig (där av alla tecken). Hon tittade på livmoder och äggstockar och allt såg fint ut, men dessvärre inga valpar. Jag känner stort medlidande med alla er som så länge väntat på en valp :-(.
Carina W bad mig tänka över när jag ville att dom skulle para henne på nytt, jag behövde ingen lång betänketid. Det är lika bra att på´t igen direkt nästa löp. Glädjande nog så var dom flesta valpspekulanterna villiga att vänta :-). Lämnar Accsa sina egenskaper vidare till sina barn så är dom värda att vänta på ;-)... jag är ju väldigt partisk förståss :-D.

Jag har aldrig träffat Varg som ska bli Accsas nya fästman, men av det jag hört och det jag kan läsa mig till verkar han vara en mycket bra hund! Denna gången vill jag verkligen följa med på parningsresan.
Accsa har alltid följt Isa i löpen, och Isas hormoner har börjat snurra ordentligt sedan det kommit in hanhundar i flocken. Så från och med februari kan Isa börja löpa när som helst, troligen drar hon med sig Accsa även denna gång. Det var så skönt förut när man visste att Isa alltid löpte i februari och augusti... numera har man noll koll. Lovar i alla fall att rapportera alla tecken på löp i bloggen.

Och så igår satte jag äntligen på mig träningsvästen igen (vågar nästan inte berätta när jag hade den på mig senast), för första gången sedan jag tävlade i slutet av augusti. Visst har jag kört ytterst korta pass inne, men renovering och barnafödande har gjort att vi inte tränat ordentligt på länge. Men vad gör det när man har en hund som Accsa! Det hon en gång har lärt sig, det sitter. Det är så oerhört tacksamt! Hon var väldigt laddad så hon var lite för långt fram i sin position i fria följet, men i övrigt var jag väldigt nöjd, körde igenom lägre momenten samt fortsatte sakta gående och inkallning med ställande där vi senast slutade.
Började också lägga grunden för rutan (tänkte tävla lydnadstvåan i vinter) använde en liten reflex som target i mitten av rutan och gjorde rutan lite mindre än vanligt. Hon fattade snabbt vad det var frågan om. Tacksam över att Ingrid såg till att jag klickade in henne redan som valp. Det har underlättat inlärningen i väldigt många moment!

Igår var vi och tittade på årets första luciatåg. Det var brorsans dotter Moa som var årets lucia i Hosjöskolan!


Idag har det snöat hela dagen... när Daniel och Exo åkte till jobbet vid lunchtid gick jag ut med Isa och Accsa. Är tacksam över våra vovvar när vi möter andra hundar under våra turer ute. Dom går lugnt och fint brevid dubbelvagnen som jag kör pojkarna i. Det spelar ingen roll om jag går med en eller alla tre, alla vet vad som gäller när man går med barnvagnen.


Så här snöigt var det i dalarna idag...


:-) A

Snart vet vi...

I fredags var jag barnvakt till min brors två tjejer. Moa konstaterade att - Det är väl klart Accsa är gravid, hon beter sig inte normalt... och jag måste hålla med, det normala när dessa två tjejer är här är att hon försöker pressa in kamptrasan i händerna på dom och uppmuntra till kamp. Men inte nu mera... Så här tillbringade Accsa kvällen...


Något utslagen hund,,,

Accsa är inte den enda som beter sig skumt i vår flock. Tant Isa förtsätter att förvåna, helt plötsligt (efter över två års försök) nappade hon på Accsas lek inviter!! Accsa försöker dagligen få lite fart på dom andra hundarna, med Fox behövde hon aldrig få kalla handen. Men att nu Isa kom igång och skulle ta hennes dutt det var nåt helt nytt.
I Exo har hon mött sin överman. Fox kunde hon ihärdigt vänta ut tills han inte orkade mer, men Exo har en helt annan styrka, han kan ruska loss henne. Hon grinar inte för det utan tar direkt nya tag.
Han utnyttjar även hennes kamplust ibland för egen vinning. Ligger hon och tuggar på ett ben som han vill ha så tar han och dinglar med kampleksaken framför henne. Då släpper hon direkt sitt ben i hopp om att få leka.  Han kampar i 30 sekunder med henne sedan snor han benet. Det är en rolig underhållning att sitta och iakta hundarna medans jag sitter och ammar, bättre än vilken tv såpa som helst! Så på den fronten är Accsa fortfarande normal... hon är inte för trött för att leka med dom andra hundarna!

Isa i sitt nya jag...


Exo har kommit in bra i flocken. Han är en okomplicerad och trevlig kille.

Här är vi ute på fälten. Exo och Accsa är väldigt lik varandra i temperamentet. Är alltid intresserad av vad vi har för oss och jagar inte vilt... Isa är helt tvärt om!

På något sätt lyckas vi bara få knähundar i våran familj ;-)

Idag har vi varit vid Falu koppargruva på julmarknad. Där fick alla barn lämna sina önskelistor till gruvtomten. Lite osäkert om brorsans tjejer tror på tomten... men Emil var helt såld! När han kom hem tänkte han vägra borsta sina tänder och menade att han numera "sitter säker" eftersom listan redan är överlämnad till tomten. Jag fick förklara att mamma minsann har tomtens mobilnummer och kan ringa och be tomten slänga bråkiga barns listor som inte vill borsta tänderna! Tänderna blev så rena och fina :-D.

Emil och kusinerna träffar tomten...


Nu ska jag bädda ner min andra lilla pjamas kille (som inte har några tänder att borsta...).



Imorgon vet vi om det finns något i Accsas mage! Kommer vara svårt att somna inatt... har en lång sms lista imorgon på folk som vill ha en "ultraljuds rapport". Hoppas vi kan ge dom glada nyheter!

:-) A

Ny medlem i flocken!

Idag på eftermiddagen kom Daniels nya hund hem till oss. Kargalandets Exo heter han och verkar vara en mycket trevlig kille!
Isa är så skum i sitt löp. Hon började löpa strax efter Accsa men strax innan Fox skulle åka här ifrån försökte hon bjuda ut sig för honom... Isa brukar inte ens gilla hanhundar normalt
Så idag har hon gnidit sig mot Exo som i sin tur var mer nyfiken på att lukta Accsa i rumpan... Men allt har ändå gått väldigt lugnt till. Men Isa har verkligen varit helt kär i honom (vi börjar undra vad som hänt med tanten på äldre dar...).

Exo blev bra mottagen av alla i nya flocken...

Han verkar vara en mycket balanserad kille som lugnt och fint såg sig omkring i huset och satt fint när Emil bjöd på frolic.
Vi får hoppas att allt fungerar lika bra när Daniel börjar träna med honom så han blir kvar hos oss.

Helgen har i övrigt mest bestått av kalasande. I lördags var det fest och i söndags var det lite kompisar här från träningsgruppen och fikade. Det har varit en toppen trevlig helg!

Här är lite bilder på två av mina partykillar!





I söndags tittade först Monica som har Quincygårdens kennel på Accsa och tyckte hon såg dräktig ut. Sedan kom Bettan som har snjos kennel förbi senare på kvällen och fikade.  Hon kände på magen och tyckte att den kändes lika som hennes tikar brukar kännas när dom varit dräktiga.... Jag tycker hon beter sig lite annorlunda, det blir mest turer med barnvagnen där hon går i koppel nu, men Ingrid beskrev att Allt-I blev som en skugga efter henne när dom var ute och gick. Så är Accsa inne efter mig, jag vet inte hur många gånger på en dag som jag trampar på henne, hon är som ett plåster.
Dagarna släpar sig fram till den 8e då det blir ultraljud.

:-) A